Nordiskt ambassadörsseminairum

I slutet av september var ett flertal av oss som är nordiska eTwinningabassadörer samlade i Köge utanför Köpenhamn för ett Nordiskt ambassadörsseminarium.

Det var ljuvligt varma höstdagar och första kvällen avslutades med en magisk timme ut i den ljumma men mörka höst(sommar-)kvällen medan vi fick uppleva storytelling medan fullmånen lyste på oss. Det var David Heathfield som gav lysande exempel på hur Storytelling kan fascinera och samla lyssnarna.

Målet för seminariet var att vi ambassadörer ska göra eTwinning mera förståeligt, intressantare och enklare för att nå fram och få fler delaktiga i eTwinningsamarbetet. Det var detta som Ann Katrine Stendahl Rannestad lyfte fram. Jag har nedan försökt sammanfatta det som Ann Katrine föreläste om på ett mycket inspirerande sätt.

Frågor som vi fick fundera på var:

Vilka verktyg använder vi som Ambassadörer? 

Hur skapar vi förändring? 

Vilka konkurrenter har vi? 

Hur gör vi eTwinning synligt?

 Hur gör vi eTwinning synligt?

Det är viktigt att vi på olika sätt skapar kommunikation. Vi ska göra upplevelsen av eTwinning bättre och det är bättre om vi kan hitta svaren tillsammans. Vi behöver väcka uppmärksamhet med ex plakat, broschyrer, Vi behöver informera via mail, intranät osv. Vi behöver skapa förståelse via kurser och workshops. Vi behöver bli accepterade och det blir vi via dialog och olika former av möten. Ibland behövs kursändringar och dem skapar vi tillsammans via personlig kommunikation Detta kan vara tidskrävande och till och med ibland verka som ett enda kaos.

Vad kräver en Förändring? 

Att börja med eTwinning kräver ofta en förändring hos läraren. Vi måste komma ihåg att det är svårt med kursändringar - alla vill utveckla sig men ingen vill förändra sig. Vi vill göra det vi gjorde ifjol som vi redan känner. Det måste finnas en morot om jag ska förändras.

Ex på morötter för eTwinning:

Gemenskap, möjlighet att möta nya människor, uppfyller läroplanens mål, ger en förståelse för andra människor, öppnar klassrummet. ETwinning ger en autentisk kommunikation dvs ”Viktigt på riktigt”

Det sparar tid för att det finns färdiga exempel – kanske inte till en början men sen

Det är gratis.

Ann Katrine belyste verkligt väl hur svårt det är att förändra vanor även om man känner till att det finns bättre alternativ. Ett av exemplen, som vi säkert alla känner till, är hur svårt det är att ändra sina vanor och börja använda cykelhjälm även om man känner till att det är mycket bättre att använda hjälm. Samma sak med eTwinning man känner till att det finns men vill inte förändra sig.

Förändring gör ont och då kommer många ursäkter fram såsom: ”Dåliga IKTkunskaper, har alltid gjort såhär osv.  Man måste gå utanför sin egen komfortzon och det är obekvämt. Därför är det viktigt att förändringarana kommer gradvis.

Ann Katrine menade att vi bör ha utgångspunkten att folk inte är intresserade och därför ska vi ta sikte på kommunikation och inte information. Vi ska göra det så lockande o Intressant så de inte kan motstå det!

Vi väljer det som är enkelt. Hon gav flera bra exempel på detta. T ex hur lätt det är att välja den spännande boken eller den lockande tidskriften under tågresan när vi bespetsat oss själva på att få den där ”måst-pappershögen” genomgången.

Man har gjort undersökningar och jämför vilken frukt folk väljer när de får välja på banan, äppel och apelsin. Folk väljer den lättaste vägen dvs banan för att den är lättskalad, men om apelsinen är färdigt skalad väljer de den. Hur tar vi bort skalet/friktionen i eTwinning dvs gör eTwinning enkelt?

Lärarna bör aktiveras och motiveras för verkligt samarbete. Dvs pröva något som inte är inrutat. Detta ska ge inspiration för den etablerade och trygga läraren.

Hur gör vi eTwinning förståeligt

Lärarna måste också förstå vad eTwinning är och hur de kan använda sig av detta för att utveckla undervisningen.

Ett knep är att använda någon som ger intryck och som folk litar på som visar och förklarar, istället för att man själv alltid är den som ”mal på”. 

Vi har att kämpa mot fyra grundläggande rädslor hos vår publik:

• Vara dum, känna sig korkad
• Bli angripen, folk är inte mottagliga utan anfaller
• Vara utanför, bli uteluten
• Being insane Bli missförstådd

40-60-40 är typiskt för en lyckad implementering dvs 40procent förarbete, 20 procent under själva mötet, 40 procent efterarbete.

Före: Vad går mötet ut på, vad bör man veta innan mötet, vet din ledare om att jag kommer?

Mötet

Efter: Uppföljning, ett tack för mötet-mail eller sammanfattning. 

 Exempel på vad man göra före:

Ett frågeformulär före som skapar på förståelse, ett telefonsamtal, skapa ett dokument/kontrakt för att dokumentera vad som har överenskommits (era behov, ramar, verkligt förlopp, förberedelse med tex ett brev till deltagarna o registrering samt förslag på datum)

Vi gör det vi har lovat eller/och det som står i läroplanen därför är det viktigt att det inte är valbart. 

Viktigt att skolledaren får argument. Hur kan vi göra det som det står om i läroplanen på ett annat sätt.

Hur gör vi eTwinning intressant?

I och med att man brinner för något så kan det skrämma

Tänk på en person som inspirerar dig - de gör det lilla extra, de delar med sig. Gör andra glada så lyssnar de till dig.

Vi fick också prov på nudging. (Nudging: att putta eller försiktigt leda människor i en annan riktning än den de annars skulle ha tagit,)Vid utställning ex mässa lägg ut dots med lite texter på vägen. Folk älskar att följa en stig med överraskning på slutet.

Detta såg vi prov på när vi möttes av en massa nedskrivna budskap som låg på golvet och satt uppsatta på väggarna när vi kom till samlingssalen på morgonen dag 2. Mellan budskapen låg klisterlappar som bildade en stig. Det gick bara inte att låta bli att följa ”stigarna” och gå runt och läsa budskapen och på så sätt bli peppad eller få en input till att tänka i andra banor.

Andra exempel på att göra det vardagliga intressant: Gör ett monster av tvålautomaten så blir diskussion om handtvätt mycket intressantare.

Lätt att få folk att ge feedback genom att använda en röd knapp som blir grön när man svarat.

Ann Katrine belyste också s k social proof. Vi gör som andra gör = social proof, vi vill alla vara "normala".

Behandla vuxna som du behandlar barn. Det är viktigt med pauser, att vara tydlig och att använda sig av illustrationer. Vi fick lära oss hur man enkelt kan illustrera och exemplen var till stor del tagna ur ”den visuella läraren” som man kan ladda ner gratis. 

Vi fick också under hela seminariet flera exempel på hur viktigt det är med ”brain breakers” genom att få prova på detta nu och då.

Andra tips:

Gör felen till succé.  

Var förberedd.

Starta på utsatt tid.

Håll fokus.

Säg ursäkta men kom inte med en massa ursäkter. Låt frustrationen stanna utanför.

Håll fokus på målgruppen.

Alla är inte som du så tänk på att tillgodose alla typer av människor i din framställning.

Håll ramarna o berätta om dem.

Tänk på dynamikn med åhörarna och även på dynamiken inom åhörargruppen.

Flirta med publiken.

Vänd aldrig ryggen till folk men du ska kunna din presentation så bra att du kan vända ryggen till presentationen.

Ta händerna ur fickorna! 

Bli uppmärksam på dåliga vanor så att du kan arbeta bort dem.

Siw Kyrkslätt-Henriksson

eTwinning ambassadör